Etiketter

lördag 29 november 2014

Hässleholm och lite till.

Ikväll var jag och maken på Wok House i Hässleholm och åt Mongolisk buffé, det är så gott så det går nästan inte att förklara. Vi åt så magarna höll på att spricka. Peking soppa. Wok med bläckfisk, tigerräkor, grönsaker och röd currysås. Bananer med glass och sirap. Behöver inte säga mer va, ni fattar...

Efter betalning tar jag min lyckokaka!

Läser: Man ska inte skåda given häst i munnen.

Ok, hade jag inte tänkt heller...då hade jag läst till veterinär istället för undersköterska. Men tack för tipset, jag ska lägga det på minnet!  ;-)



En mycket mycket ledsam sak måste jag skriva om, jag håller det kort för annars sprutar tårarna så att jag inte kan skriva mer. Jag har tappat det vackraste jag äger, min vigselring. Den jag signerat själv, den som innefattar en diamant från en annan ring som jag hållit kär. Den som är symbolen för att vi hör ihop jag och min älskade man.

Ville bara skriva om det...jag ber till högre makter att den kommer tillrätta igen. Tack alla Höörsbor som delat min efterlysning på FB. Verkligen TACK! Nu skriver jag inte mer om detta




Idag adventspysslade vi lite här hemma, trodde aldrig att jag skulle kunna få den där riktiga myskänslan idag. Men den kom och nu har vi fint och välkomnar advent både inne och ute.

Med detta vill jag önska alla en riktigt skön söndag och "tändaförstaljusetdag" var rädda om er!




Vid pennan: Carina




5 kommentarer:

  1. Men åh! Förstår att du är ledsen! Men var har du varit? Vad har du gjort?
    Jag trodde jag tappat mina i havet en gång, de dök upp när jag bäddade sängen! (Flera dagar senare) Hoppas din också kommer fram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du, jag har tänkt... Har du känt efter i vantar, handskar, jackfickor?

      Radera
  2. Åh fy bubblan för att tappa vigselringen. Då är man ju bara halv. Visst. Det är ett materiellt ting, och livet fortsätter ändå. Men oj vad mycket affektion det ligger i de grammen skrot. :'(

    SvaraRadera
    Svar
    1. Där slog du huvudet på spiken! Halv ja verkligen då den har ju suttit där ett antal år och symboliserar så mycket i livet...*den fattas mig*
      Kram/carina

      Radera